13 är verkligen ett otursnummer

vad trött man kan bli på livet. orkar inte mer. men nu är det över och jag känner mig som en ena delen som fastnade som en liten, grå och trasig porös sten. Medan den andra blev röd och ännu lite mjukare med nya vägar att utvecklas på.



Kommentarer

Kommentera mitt inlägg här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Jag vill gärna se din blogg

Lämna kommentar

Trackback
RSS 2.0