ut med språket

Kände innan jag åkte hem idag att det skulle bli en deppeftermiddag. Är både trött och har mycket i tankarna.
Önskar att vissa saker kan vara som det var förut. Nu fast för ett år sen. Och att man då kunde insett att man skulle komma för sent om man inte satte fart, gav nått tillbaka. Men jag visste ju inte ens vad jag tyckte, tänkte eller kände.
Och att personer som jag hade i mitt liv då, både nära och inte lika nära, skulle försvinna eller glida ifrån mig.
 
Men det har kommit in nya personer i mitt liv som jag tycker väldigt mycket om, vissa mer än andra.
Jag börjar sakta sakta släppa taget men det finns dagar, som den här, då allt kommer tillbaka. Men varför lägga energi på det? Jag antar att det helt enkelt bara betyder för mycket.
 

Kommentarer

Kommentera mitt inlägg här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Jag vill gärna se din blogg

Lämna kommentar

Trackback
RSS 2.0