Det börjar smyga sig på att det jag säger att det inte finns, kanske finns ändå. Jag vill inte att allt ska stegras och bli mycket.

Jag vet inte hur jag ska ta det. Men det jag vet till 98% är att det inte är bra, för det kommer helt enkelt att sluta med att jag blir ledsen igen. Men jag vet inte hur jag ska ta det för att jag vet att jag inte borde fortsätta men det kommer jag att göra ändå. Det finns inte mycket som kan stoppa mig egentligen finns det bara en grej som kan det, men det är inget som verkar vara aktuellt nu. Och jag vet att jag borde vänta på den andra parten mer. Men jag är som jag är och det är svårt att ändra på just det.

 

Men eftersom att en liten mening, några få ord kan ändra på hela mig som på ett knapptryck så förstår jag, att det som jag säger att det inte finns, kanske finns ändå.

 

Fan.

 

Eftersom att jag inte är så jätteaktiv här på bloggen så kan ni kolla min instagram där det kommer nått nytt typ varje dag. Ses där!

 

Jo livet flyter på i den sega snabba takt som det som vanligt gör. Ja, segt är det eftersom att jag inte har nått jobb (bara vikariat då och då) samt fortfarande bor hemma. Men ändå snabbt, för vart tar tiden vägen egentligen?? Sjukt.

Har den senaste tiden jobbat, letat jobb, påbörjat en rättegång som förhoppningsvis är över och ger den dom jag vill (!), umgåts med vänner, familj och hunnit få mina känslor omvända igen. Jag som sa till mig själv att jag inte ville känna nått för någon igen, för att jag helt enkelt inte vågade. Men nu blev det ju så ändå, och det gick käpprätt åt helvete, igen. Ja nu hann det ju inte gå lika långt som förra året men ändå. Det känns, och man undrar vad man gör för fel. Alltid gör det ont. Varje dag mer eller mindre faktiskt.

 

Men nu ska vi inte winea i det här inlägget. Jag ska försöka att vara själv ett tag (för det kommer ju säkert att gå..) och återigen vill jag inte känna nått för nån ny. Jag tänker klara mig själv och borde inte vilja ha någon mot hjärtat. För det är helt enkelt enklast så.

Men jag vet ju hur jag är. Jag fastnar ju där ändå. När den där personen som får en att må så bra dyker upp så sitter jag där igen. Och sen efter ett tag har jag en person som kommit mig in på livet och fått mig att må bra och sen så in åt helvete dåligt.

Ja, jag antar att vissa personer helt enkelt ska få så lov att gå igenom det här flera gånger i livet och vissa inte.

 

Så ser det ut just nu! Men de senaste två dagarna har det känts lite mer framåt. Så nu kör jag på det spåret!

 

Hörs vänner!

 

Jag har varit sugen att skriva lite här ibland (rätt ofta) den senaste tiden. Så jag tänkte att jag skulle börja gör nått inlägg då och då igen! Det kommer inte att bli den bloggen jag hade förut med flera uppdateringar om dagen. Men lite uppdateringar ska ni få! Behöver det känner jag.

 

Sitter i min säng med lite tända ljus och myser till Håkan Hellström med en öl nu och ska kolla på den allra sista resultatdelen av idol om en stund. Vem tror ni vinner? Ja tror och hoppas på Lisa! Mollie är jtteduktig och sjunger med en sån otrolig känsla, men Lisa är helt enkelt bättre. Vilken tjej! Den där 16-åriga bruden.